Allt svänger fram och tillbaka, upp och ner i takt med att tiden flyger fram. Kanske är det dags att uppfinna en stopp-knapp på uret. Att med ett enda knapptryck stanna allt, se allt. Då skulle jag ta mina skridskor och åka till en frusen sjö.

Det börjar nu närma sig jul och det går snabbare än någonsin. Snön har i alla fall hunnit lägga sig på plats och förhoppningsvis har den inte heller några framtida planer på att lämna oss.
I och med snön så har även det sug efter att få knäppa på sig brädan infunnits. Snart är det premiär.

Artistic training, något flummig kurs men skönt med lite hederlig sketching. Känna ändå som att nu kan man ta sig till lite nya nivåer, tid nog att utvecklas. Första inlämningarna klara, återstår att se om de är godkända. När bedömningen grundas utav regler. Regler som jag totalt gett fan i. Bara kört min stil, gjort mitt eget och fått det att se bra ut.

Vaccination har hunnits med de senaste dagarna, men frågan är självklart hur bra det verkligen är? Känns lite halv luddigt när man verkligen läser på om det, men det är väl så att 80% vaccinerar sig och så visas bieffekterna om tre år och därav har dessa gamla maya-indianer fått rätt.
Givetvis kommer man sitta frågeställande och undrande under dag den 21 december alltså. Helt klart. Vidskeplig som man är...
Eller rättare sagt öppen för alla möjligheter.
Men vad händer om världen faller samman, om civilisationen går i bitar?
Vilket scenario!

Kvällen blir tidig och imorgon är det fredag.
Give me some alcohol and I'll be satisfied.